Våra liv blir mer och mer uppkopplade, Telefonen har stenkoll på var du är och har varit, Google föreslår på morgonen att pendlingen till jobbet kommer att ta 3 minuter längre idag på grund av trafiken. Vi kopplar upp lampor, vägguttag, termometrar och elmätare, robotdammsugaren kör på schema och rapporterar vad som städats och Alexa eller Google Home gör allt ifrån att sätta timers, startar motorvärmaren i lagom tid tills du ska åka till jobbet, eller startar TVn och spelar senaste avsnittet av nån Netflixserie.
Internet of things tar helt enkelt plats överallt. Alla dessa uppkopplade enheter genererar och sparar en otrolig mängd data. Både om dig, dina vanor och ditt hem.
Men vem äger och kontrollerar denna data?
Trenden är hittills att många av företagen vill skicka upp din data i sin egna molntjänst och där själva kontrollera vad du har tillgång till och vad du får göra med datan. De vill hålla din data för sig själva och du behöver ha en hel serie med appar för att kunna styra allt som du vill.
Under senaste året har många IOT konsumentföretag däremot börjat inse värdet av att öppna upp sig mer. Genom standardiserade APIer och öppna standarder som ger åtkomst kan kunderna koppla samman olika tjänster och därigenom få helt nya användningsområden. När informationen då blir tillgänglig mellan plattformar för en entusiastisk och påhittig användarbas som vill automatisera och göra sin vardag smartare. Då får tjänsterna i samverkan med varandra helt plötsligt nya funktioner och nyttoområden som respektive tjänsteleverantör aldrig hade kunnat drömma om att uppnå själva i sin egen ”data-silo”.
På samma sätt möjliggör IOT datainsamlingen inom företag potential till nya insikter om hur tillverkning kan effektiviseras, när maskiner behöver underhåll m.m. Här finns också samma möjlighet till ökade skalfördelar om man delar den information man samlar. Genom att dela information från alla dessa mätpunkter med andra delar av sin leverantör och kundkedja finns potential för att dra helt nya analyser och slutsatser om behov och mönster för att gemensamt kunna effektivisera hela flöden även mellan bolag och därigenom alla kunna drivare en smartare affär, genom hela eco-systemet.
IoT är en del av den stundande digitaliseringen och företagen har oftast stöd för denna utveckling i sina affärssystem. Vid sidan om system spelar den mänskliga faktorn en stor roll. Hur påverkas användaren? Nya tider kräver nya kompetenser och de anställda måste lära nytt och kompetensutvecklas för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. En annan fråga är om den mänskliga delen av lösningen är lika villig som tekniken kring att öppna upp sig och dela med sig av information? När lösningar blir allt mer komplexa så ökar även sårbarheten och risken för fel, ingen kedja är starkare än dess svagaste länk.
Månadens Citat:
“Trust is the backbone of IoT, and there is no shortcut to success.”
— Giulio Coraggio
