Hanteringen av globala transporter (containerfrakt) har under pandemin ställts inför stora utmaningar som brist på containers, förseningar, platsbrist och skenande priser som följd för att inte prata om stopp i Suez-kanalen. Det verkar som att de flesta är överraskade hur sårbar vår sammankopplade värld är eftersom vi förväntar oss att leveranser fungerar och kommer i tid.
Swedbank genomförde nyligen en undersökning bland inköpschefer i svenska tillverkningsbolag och upp mot 70% uppgav störningar i sina leveranser och 30% av dem som mycket stora.
Hur kommer det sig att vi befinner oss där vi är idag och hade man kunnat göra mer för att undvika situationen?
- Priset för containerfrakt har stigit med mer än 4 gånger under pandemin och likaså flygfrakt samt tågpriserna har stigit på ett sätt som aldrig sett tidigare. Rederier och flygbolag kan i stort sett ta vilka priser de vill.
- Enligt flera rederier klarar systemet inte av mängden gods som efterfrågas, det bl.a.. för att för få containers finns omlopp och hamnarna blir flaskhalsar där det skapas kö (congestion).
- En stor brist på containers i Asien då de exporterar betydligt större volymer till USA och Europa än vad de får i retur, även om det finns 180 miljoner containers i världen finns de nu på fel ställe då Kinas ekonomi har vänt tillbaka snabbare jämfört med andra områden.
- Flygfrakt, som ibland kan vara ett alternativ, har även minskat i omfattning då antalet plan i trafik minskat och pga detta så har även här priserna skjutit i höjden.
- Många ser till tågtransport som ett alternativ men också här så är man i behov av containers vilket gör att man följer samma pristrend.
Historiskt sett har fraktkostnaden endast stått för en mindre del av produkternas totalkostnad och det återstår nu att se om så även kommer vara framöver.
Finns det då inga lösningar i sikte?
Kanske företag kan jobba mer med sin planering, vara mer förutseende och se över alternativa försörjningslinjer. Troligtvis kommer det att bli allt viktigare att ha koll på hela kedjan, senaste status och att frakthanteringen ses som en form av investering inte bara något som ska utföras till en så låg kostnad som möjligt.
Vad finns det för verktyg och lösningar inom IT för att stödja dessa processer? Det finns effektiva Transportation Management system där man kan estimera prognoser, hantera volymer och införa spårbarhet. I delar av industrin används ”Automonous Tracking” och AI med realtidsdata och sensorer både för att samla in data och planera alternativa rutter men här finns mer att göra.
Ska vi fortsätta tänka som igår eller borde konsumenter och företag ta ett annat perspektiv? Är det rimligt att till så låg kostnad kunna frakta gods från fjärran distanser och att service alltid underordnas pris? Kan det vara så att fler är beredda att betala lite mer för närproducerade varor, miljötänk, högre kvalitet och en bättre service? Kan vi tex tänka oss att lägga om transporterna från Asien till Europa och vad skulle ett nytt sätt att tänka ställa för krav på IT systemen?
Citat:
“Transportation is the center of the world! It is the glue of our daily lives. When it goes well, we don’t see it. When it goes wrong, it negatively colors our day, makes us feel angry and impotent, curtails our possibilities.” Robin Chase
